torsdag 22 maj 2014

"You have such a fuckable mouth, Mrs Grey"

Efter många om och men har jag nu, för ett tag sen, läst ut sista Fifty Shades-boken. Jag började läsa trilogin när den först kom, och sen blev jag så trött på skiten att jag aldrig läste den sista boken. Jag blev nästan äcklad av hur dålig den var ett tag, men efter ett par månaders återhämtning kände jag att jag ville ju veta hur det slutar. Jag måste veta hur det slutar. Tänk om min kritik inte är helt rättfärdigad för att det händer nåt i slutet.

 Spolier alert: så var det inte! Det blir ännu sämre i slutet.


Fifty Shades Freed är alltså sista boken i serien och den är visserligen aningen bättre än tvåan, men inte bra. Med bättre menar jag spännande, för det är lite action med. Lite nervkittlande, sådär. Lite hur-ska-det-gå? Men annars ganska meh.

Jag antar att det är fritt att prata om hur det slutar, eftersom det var ett tag sen boken kom nu. Hon, kvinnan, huvudpersonen, Ana, blir alltså gravid. Innan har de gift sig, typ mot hennes vilja, och nu blir hon på smällen. Det var inte meningen att bli gravid, hon glömde preventivmedel pga så mycket annan stress i livet. Och de knullar ju som kaniner, så oddsen var ju emot dem, om en säger så. Christian blir svinarg när han får reda på att hon är gravid. Han skäller på henne och skyller på henne. Han tycker allt är hennes fel och att hon i princip är dum i huvudet som låtit detta ske. Han tycker det är alldeles för tidigt i deras förhållande för barn. Det kan jag hålla med om, men tydligen var det alldeles lagom tid att fucking gifta sig, så jag vet inte riktigt hur Herr Grey resonerar.


Även fast ungefär ingen av dem vill ha barn så behåller dom det. Och vi ska minnas att Ana är strax över tjugo. Och i allmänhet väldigt förvirrad och osäker på allt vad gäller Christian, förutom att hon är så kär i honom. Som att det gör han beteende okej. (Kort sammanfattat: hans beteende mot henne är skit böckerna igenom.) Tydligen kan han bete sig precis hur han vill emot henne för att han är ledsen och haft en tuff barndom. Han vill alltid bestämma över henne och hennes liv, jobb, kläder, umgänge osv osv i all oändlighet. Hon stretar ofta emot, men gör till sist ofta som han säger. Eller så blir han skitsur och de bråkar. Men sen slutar det i lite skönt sex.

Ett mycket bättre slut hade varit om Ana bara dumpat honom. Men eftersom inte jag får bestämma så blev det ju inte så. Ett annat bättre slut hade varit om de gjort abort, struntat i allt med barn ett tag, om Christian gått mer i terapi och kanske försökt må lite bättre, jobba på sig själv liksom, och börja behandla kvinnan han påstår älska en gnutta bättre. Gärna jävligt mycket mer än en gnutta. En sak som borde binda dem samman är allt BSDM-sex, som Christian är så himla förtjust i. Ana gillade det inte alls i början, nästan avskydde det faktiskt, men ju mer de har det och ju mer han tjatar så tycker hon att det är okej. Inte ens det, det som boken är liksom känd för att handla om, är nåt de bägge gillar.

Herre min påve, den här bokserien är inte bra. Inte ens de välkända sexscenerna är särskilt erotiska eller utmanande. Den enda sexscenen jag verkligen reagerade på och tyckte var en frisk fläkt, eller vad en säger, var när de hade sex och han smiskar/slår henne under graviditeten med en tjock och stor mage. Det är inte nåt jag läser varje dag, om jag säger så. Efteråt kommenterar Ana att bebisen/fostret verkar gilla sex redan (?!?!?!!). Den meningen är fan nåt av det konstigaste jag läst. Men ändå, uppfriskande och nytt.

Överlag så är språket väldigt larvigt och nästan skämskudde-pinsamt ibland och det skrev jag lite mer om här. Där går jag lite mer ingående in i bokserien, på ett väldigt förvirrat sätt.

Jag störde mig också i allmänhet på att Ana får orgasmer hela tiden. Alltså, det är ju jättebra i sig, men det känns som en ganska icke trovärdig bild av sex att skicka ut, när en kvinna typ bara behöver nuddas på brösten/fittan för att komma i vågor av orgasmer som bara inte slutar och det är oj så himla skönt exakt hela tiden. Så är det ju inte. Men det är samtidigt bra att hon får komma och att det beskrivs tydligt.

Ja, jag är ändå ganska kluven, för visst finns det poänger med böckerna.
Här skriver jag som sagt mer om Fifty Shades of Grey.

Inga kommentarer: